Frågor och svar
Här hittar du vanliga frågor och svar om delegering inom vård och omsorg. Svaren är baserade på gällande lagar, föreskrifter och rekommendationer från Socialstyrelsen och Vårdhandboken.
Informationen riktar sig till både personal och chefer som vill förstå vad som gäller kring delegering – vad det innebär, hur det går till och vilket ansvar som följer med.
Om du känner dig osäker eller har glömt hur uppgiften ska utföras, är det ditt ansvar att säga till. Du får inte utföra uppgiften om du inte längre känner dig trygg.
Informera ansvarig sjuksköterska eller arbetsledare – då kan du få repetition, handledning eller att delegeringen dras in tills vidare.
📚 Källa: Vårdhandboken – Delegering, Patientsäkerhetslagen (2010:659)
Om en delegerad uppgift utförs felaktigt kan det leda till patientsäkerhetsrisker, avvikelser och tillsyn från IVO. Den delegerade personen bär ansvar för utförandet – men även den som delegerat kan bli föremål för granskning om delegeringen inte var lämplig.
Vid allvarliga händelser ska det göras en Lex Maria-anmälan, och delegeringsrutiner bör ses över.
📚 Källa: Patientsäkerhetslag (2010:659), Lex Maria, IVO:s tillsynsvägledning
Du är personligen ansvarig för hur du utför en uppgift du blivit delegerad. Om ett fel begås, kan det leda till utredning – men ansvaret delas också med den som delegerat, eftersom hen måste ha försäkrat sig om att du var kompetent.
Det viktiga är att alltid dokumentera avvikelser och meddela ansvarig sjuksköterska direkt om något gått fel.
📚 Källa: Patientsäkerhetslagen 2010:659, Lex Maria och Socialstyrelsens vägledning om avvikelsehantering
Om någon anmäler att en delegering skett på felaktiga grunder – t.ex. utan kompetensbedömning eller skriftlig dokumentation – kan verksamheten granskas av IVO.
Det är viktigt att ha väl dokumenterade rutiner som visar att alla delegeringar följer föreskrifterna. Vid behov ska avvikelserapport upprättas.
📚 Källa: Patientsäkerhetslag (2010:659), IVO:s tillsynsvägledning
Följande ska alltid dokumenteras:
- Vem som delegerar
- Vem som tar emot delegeringen
- Vilken arbetsuppgift det gäller
- Giltighetsdatum (max ett år)
- Datum för genomgång eller utbildning
Om digitalt system saknas, bör dokumentationen ske med en underskriven blankett som sparas enligt verksamhetens rutiner.
📚 Källa: HSLF-FS 2017:37, 3 kap. 5 §
Verksamheten bör ha en samlad plan för delegeringar som omfattar:
- Policy och rutiner
- Utbildningsmaterial och kunskapstester
- Uppföljning och kontroll
- Årlig översyn av samtliga delegeringar
- Stöd för dokumentation (digitalt eller analogt)
Ett strukturerat arbetssätt minskar risken för fel och ökar tryggheten hos både personal och ledning.
📚 Källa: Socialstyrelsens vägledning till HSLF-FS 2017:37
Delegering innebär att en person med formell kompetens, till exempel en sjuksköterska, överlåter en arbetsuppgift till en person som saknar formell kompetens för den – till exempel en undersköterska – men som bedöms ha tillräcklig reell kompetens för att utföra uppgiften på ett säkert sätt.
Delegering är frivillig både för den som delegerar och den som tar emot. Den får endast ske om det är förenligt med god och säker vård.
📚 Källa: Patientsäkerhetslag (2010:659), Delegationsföreskrifter HSLF-FS 2017:37
Det är verksamhetschefen eller den som delegerats motsvarande ansvar (t.ex. MAS) som ansvarar för att det finns rutiner för delegering, kompetensbedömning och dokumentation.
Den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen som utför delegeringen ansvarar för att det sker korrekt – men det är ledningen som ansvarar för att skapa förutsättningarna.
📚 Källa: HSLF-FS 2017:37, 2 kap. 2 §
Endast formellt och reellt kompetent hälso- och sjukvårdspersonal får delegera. Det innebär till exempel legitimerade sjuksköterskor, läkare eller fysioterapeuter beroende på uppgiftens art. Den som delegerar måste försäkra sig om att mottagaren har den kunskap och förmåga som krävs – det vill säga reell kompetens.
Delegering får inte ske om det finns tillgång till personal med formell kompetens som kan utföra uppgiften.
📚 Källa: Socialstyrelsens föreskrifter HSLF-FS 2017:37, 3 kap.
Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvarar för tillsyn av delegeringar och kan granska:
- Hur rutinerna ser ut
- Hur kompetensbedömning sker
- Dokumentation och uppföljning
- Att delegeringar sker i enlighet med föreskrifterna
Vid brister kan IVO ställa krav eller förelägga verksamheten att åtgärda rutinerna.
📚 Källa: Patientsäkerhetslag (2010:659), IVO:s tillsynsvägledning
Både den som utfört uppgiften och den som delegerat har ansvar. Den som utför uppgiften är ansvarig för att göra rätt, medan den som delegerar ansvarar för att det var rimligt att lämna över uppgiften.
Det är därför viktigt att bedöma kompetens och att mottagaren verkligen känner sig trygg med uppgiften.
📚 Källa: Patientsäkerhetslag (2010:659), 6 kap.
Exempel på uppgifter som inte får delegeras:
- Att fatta medicinska beslut eller göra vårdbedömningar
- Att ordinera läkemedel eller behandlingsplaner
- Att hantera narkotikaklassade läkemedel utan specifik prövning
- Att handleda andra i delegerade uppgifter
Gränsen går där formell kompetens krävs för säkerhetsbedömning eller beslut.
📚 Källa: HSLF-FS 2017:37, Patientsäkerhetslag