Vårdnyheter

Ansvar för många medarbetare, höga krav och otydliga mål. Det är några av utmaningarna som första linjens chefer inom äldreomsorgen har att hantera. Men trots tuffa villkor tycker majoriteten att arbetet är meningsfullt och få byter arbetsuppgifter, enligt en kartläggning av Socialstyrelsen.

Ansvar för många medarbetare, höga krav och otydliga mål. Det är några av utmaningarna som första linjens chefer inom äldreomsorgen har att hantera. Men trots tuffa villkor tycker majoriteten att arbetet är meningsfullt och få byter arbetsuppgifter, enligt en kartläggning av Socialstyrelsen.

Ansvar för många medarbetare, höga krav och otydliga mål. Det är några av utmaningarna som första linjens chefer inom äldreomsorgen har att hantera. Men trots tuffa villkor tycker majoriteten att arbetet är meningsfullt och få byter arbetsuppgifter, enligt en kartläggning av Socialstyrelsen.

Det fleråriga arbetet med omställningen av hälso- och sjukvården till en mer nära vård har både bromsats upp och skyndats på under 2020. Covid-19 har satt viss utveckling på vänt. Samtidigt har pandemin drivit på införandet av digitala och mobila arbetssätt som för vården närmare patienterna. Även samarbetet mellan regioner och kommuner har ökat. Det visar en uppföljning Socialstyrelsen gjort.

Det fleråriga arbetet med omställningen av hälso- och sjukvården till en mer nära vård har både bromsats upp och skyndats på under 2020. Covid-19 har satt viss utveckling på vänt. Samtidigt har pandemin drivit på införandet av digitala och mobila arbetssätt som för vården närmare patienterna. Även samarbetet mellan regioner och kommuner har ökat. Det visar en uppföljning Socialstyrelsen gjort.

Det fleråriga arbetet med omställningen av hälso- och sjukvården till en mer nära vård har både bromsats upp och skyndats på under 2020. Covid-19 har satt viss utveckling på vänt. Samtidigt har pandemin drivit på införandet av digitala och mobila arbetssätt som för vården närmare patienterna. Även samarbetet mellan regioner och kommuner har ökat. Det visar en uppföljning Socialstyrelsen gjort.

Indraget stöd, ökad isolering och psykisk ohälsa. En rapport från Socialstyrelsen visar att pandemin slagit hårt mot personer som har insatser enligt LSS, lagen om stöd och service.

Indraget stöd, ökad isolering och psykisk ohälsa. En rapport från Socialstyrelsen visar att pandemin slagit hårt mot personer som har insatser enligt LSS, lagen om stöd och service.

Indraget stöd, ökad isolering och psykisk ohälsa. En rapport från Socialstyrelsen visar att pandemin slagit hårt mot personer som har insatser enligt LSS, lagen om stöd och service.

Socialstyrelsen betalade 18,5 miljarder till kommuner och regioner under 2020 som kompensation för merkostnader under pandemin. Två tredjedelar gick till regionerna och resten till kommunerna. Störst utgifter hade de för personal och skyddsutrustning, visar en uppföljning.

Socialstyrelsen betalade 18,5 miljarder till kommuner och regioner under 2020 som kompensation för merkostnader under pandemin. Två tredjedelar gick till regionerna och resten till kommunerna. Störst utgifter hade de för personal och skyddsutrustning, visar en uppföljning.

Socialstyrelsen betalade 18,5 miljarder till kommuner och regioner under 2020 som kompensation för merkostnader under pandemin. Två tredjedelar gick till regionerna och resten till kommunerna. Störst utgifter hade de för personal och skyddsutrustning, visar en uppföljning.

Majoriteten av dem som får diagnosen postcovid inom primärvården är kvinnor medan det finns en liten övervikt av män i den specialiserade vården. Flest patienter med postcovid inom primärvården har Region Uppsala, visar en kartläggning av Socialstyrelsen.

Majoriteten av dem som får diagnosen postcovid inom primärvården är kvinnor medan det finns en liten övervikt av män i den specialiserade vården. Flest patienter med postcovid inom primärvården har Region Uppsala, visar en kartläggning av Socialstyrelsen.

Majoriteten av dem som får diagnosen postcovid inom primärvården är kvinnor medan det finns en liten övervikt av män i den specialiserade vården. Flest patienter med postcovid inom primärvården har Region Uppsala, visar en kartläggning av Socialstyrelsen.

För femte året i följd minskade antalet hushåll i Sverige som får ekonomiskt bistånd. Drygt 198 000 hushåll erhöll ekonomiskt stöd förra året vilket är det lägsta antal som noterats sedan 2011. Den totala summan som betalades ut under 2020, närmare 12 miljarder kronor, ökade något jämfört med föregående år vilket delvis förklaras av att fler hushåll fick stöd under längre tid.

För femte året i följd minskade antalet hushåll i Sverige som får ekonomiskt bistånd. Drygt 198 000 hushåll erhöll ekonomiskt stöd förra året vilket är det lägsta antal som noterats sedan 2011. Den totala summan som betalades ut under 2020, närmare 12 miljarder kronor, ökade något jämfört med föregående år vilket delvis förklaras av att fler hushåll fick stöd under längre tid.

För femte året i följd minskade antalet hushåll i Sverige som får ekonomiskt bistånd. Drygt 198 000 hushåll erhöll ekonomiskt stöd förra året vilket är det lägsta antal som noterats sedan 2011. Den totala summan som betalades ut under 2020, närmare 12 miljarder kronor, ökade något jämfört med föregående år vilket delvis förklaras av att fler hushåll fick stöd under längre tid.

Under pandemin har betydligt färre patienter än tidigare fått vårdinsatser som rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Särskilt har vården till personer med kroniska sjukdomar som astma och KOL, demens samt diabetes påverkats. Samtidigt har exempelvis hjärtsjukvården i stora delar kunnat följa riktlinjerna som tidigare, enligt en ny utvärdering.

Under pandemin har betydligt färre patienter än tidigare fått vårdinsatser som rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Särskilt har vården till personer med kroniska sjukdomar som astma och KOL, demens samt diabetes påverkats. Samtidigt har exempelvis hjärtsjukvården i stora delar kunnat följa riktlinjerna som tidigare, enligt en ny utvärdering.

Under pandemin har betydligt färre patienter än tidigare fått vårdinsatser som rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Särskilt har vården till personer med kroniska sjukdomar som astma och KOL, demens samt diabetes påverkats. Samtidigt har exempelvis hjärtsjukvården i stora delar kunnat följa riktlinjerna som tidigare, enligt en ny utvärdering.

Covid-19 bidrog till att drygt 7 000 fler dog i Sverige i fjol jämfört med åren 2015-2019. Sjukdomen slog extra hårt mot vissa grupper av utrikesfödda, visar Socialstyrelsens dödsorsaksstatistik för 2020.

Covid-19 bidrog till att drygt 7 000 fler dog i Sverige i fjol jämfört med åren 2015-2019. Sjukdomen slog extra hårt mot vissa grupper av utrikesfödda, visar Socialstyrelsens dödsorsaksstatistik för 2020.

Covid-19 bidrog till att drygt 7 000 fler dog i Sverige i fjol jämfört med åren 2015-2019. Sjukdomen slog extra hårt mot vissa grupper av utrikesfödda, visar Socialstyrelsens dödsorsaksstatistik för 2020.

I takt med att allt fler vuxna och barn får diagnosen adhd ökar även förskrivningen av adhd-läkemedel. Över 146 000 svenskar hämtade ut minst ett recept under 2020, att jämföra med drygt 130 000 året innan. Det visar ett faktablad från Socialstyrelsen.