Vårdnyheter
Här hittar du aktuella och relevanta nyheter från andra källor som berör forskning och vård. Nyheterna importeras automatiskt och uppdateras regelbundet för att ge dig den senaste informationen. Klicka på länkarna för att läsa mer hos respektive källa.
#79 Livsstil och miljö – en grogrund för infektioner
Vi kan vänta oss fler pandemier efter covid-19. Med ständigt nya kontaktytor mellan människor, djur och miljö, kan virus mutera och hitta nya arter att infektera. Samtidigt kan läkemedelsrester i naturen påverka resistensutveckling hos bakterier, så att antibiotika och andra läkemedel inte fungerar, berättar Josef Järhult, professor i infektionssjukdomar. För att göra något åt dessa globala problem krävs ett helhetsgrepp på vår hälsa, som forskarna kallar ”One Health”.
Läs en transkribering av avsnittet
#79 Livsstil och miljö – en grogrund för infektioner
Vi kan vänta oss fler pandemier efter covid-19. Med ständigt nya kontaktytor mellan människor, djur och miljö, kan virus mutera och hitta nya arter att infektera. Samtidigt kan läkemedelsrester i naturen påverka resistensutveckling hos bakterier, så att antibiotika och andra läkemedel inte fungerar, berättar Josef Järhult, professor i infektionssjukdomar. För att göra något åt dessa globala problem krävs ett helhetsgrepp på vår hälsa, som forskarna kallar ”One Health”.
Läs en transkribering av avsnittet
Socialstyrelsen: Personer med psykisk funktionsnedsättning utsätts oftare för övergrepp
Personer med psykiska funktionsnedsättningar har avsevärt sämre hälsa, utsätts oftare för övergrepp och får sämre behandling inom vården än befolkningen i övrigt. De har dålig munhälsa och sjukdomar och tillstånd som diabetes, KOL och fetma är fem gånger så vanliga inom gruppen. Dessutom är de i huvudsak beroende av ekonomiskt bistånd eller sjukersättning för sin försörjning.
Socialstyrelsen: Personer med psykisk funktionsnedsättning utsätts oftare för övergrepp
Personer med psykiska funktionsnedsättningar har avsevärt sämre hälsa, utsätts oftare för övergrepp och får sämre behandling inom vården än befolkningen i övrigt. De har dålig munhälsa och sjukdomar och tillstånd som diabetes, KOL och fetma är fem gånger så vanliga inom gruppen. Dessutom är de i huvudsak beroende av ekonomiskt bistånd eller sjukersättning för sin försörjning.
Socialstyrelsen: Personer med psykisk funktionsnedsättning utsätts oftare för övergrepp
Personer med psykiska funktionsnedsättningar har avsevärt sämre hälsa, utsätts oftare för övergrepp och får sämre behandling inom vården än befolkningen i övrigt. De har dålig munhälsa och sjukdomar och tillstånd som diabetes, KOL och fetma är fem gånger så vanliga inom gruppen. Dessutom är de i huvudsak beroende av ekonomiskt bistånd eller sjukersättning för sin försörjning.
Många äldre hbtqi-personer känner oro för framtida äldreomsorg
Många äldre hbtqi-personer känner oro för att behöva flytta till äldreboende eller få hemtjänst, bland annat för att de är osäkra på bemötande och kunskap hos personalen. Samtidigt har endast en mindre andel kommuner ett aktivt hbtqi-arbete kopplat till likabehandling av äldre. Det visar en ny kartläggning som Socialstyrelsen har gjort.
Många äldre hbtqi-personer känner oro för framtida äldreomsorg
Många äldre hbtqi-personer känner oro för att behöva flytta till äldreboende eller få hemtjänst, bland annat för att de är osäkra på bemötande och kunskap hos personalen. Samtidigt har endast en mindre andel kommuner ett aktivt hbtqi-arbete kopplat till likabehandling av äldre. Det visar en ny kartläggning som Socialstyrelsen har gjort.
Många äldre hbtqi-personer känner oro för framtida äldreomsorg
Många äldre hbtqi-personer känner oro för att behöva flytta till äldreboende eller få hemtjänst, bland annat för att de är osäkra på bemötande och kunskap hos personalen. Samtidigt har endast en mindre andel kommuner ett aktivt hbtqi-arbete kopplat till likabehandling av äldre. Det visar en ny kartläggning som Socialstyrelsen har gjort.
Kartläggning visar behov av att stärka familjecentraler
En ny kartläggning visar att landets familjecentraler som erbjuder stöd och samordnad kontakt med olika aktörer, i stor utsträckning fungerar väl. Samtidigt finns det ett behov av en mer enhetlig styrning och stöd till verksamheterna för att de ska kunna utvecklas långsiktigt.
Kartläggning visar behov av att stärka familjecentraler
En ny kartläggning visar att landets familjecentraler som erbjuder stöd och samordnad kontakt med olika aktörer, i stor utsträckning fungerar väl. Samtidigt finns det ett behov av en mer enhetlig styrning och stöd till verksamheterna för att de ska kunna utvecklas långsiktigt.
Kartläggning visar behov av att stärka familjecentraler
En ny kartläggning visar att landets familjecentraler som erbjuder stöd och samordnad kontakt med olika aktörer, i stor utsträckning fungerar väl. Samtidigt finns det ett behov av en mer enhetlig styrning och stöd till verksamheterna för att de ska kunna utvecklas långsiktigt.
Högre risk för suicid när ekonomin kraschar
Det finns ett tydligt samband mellan ekonomisk utsatthet, psykisk ohälsa och en förhöjd risk för suicid. Det visar en ny studie från Socialstyrelsen, som presenteras idag. Sambanden är viktiga att känna till för yrkesutövare inom såväl hälso- och sjukvården som socialtjänsten, för att personer i riskzonen lättare ska kunna identifieras och få hjälp.
Högre risk för suicid när ekonomin kraschar
Det finns ett tydligt samband mellan ekonomisk utsatthet, psykisk ohälsa och en förhöjd risk för suicid. Det visar en ny studie från Socialstyrelsen, som presenteras idag. Sambanden är viktiga att känna till för yrkesutövare inom såväl hälso- och sjukvården som socialtjänsten, för att personer i riskzonen lättare ska kunna identifieras och få hjälp.
Högre risk för suicid när ekonomin kraschar
Det finns ett tydligt samband mellan ekonomisk utsatthet, psykisk ohälsa och en förhöjd risk för suicid. Det visar en ny studie från Socialstyrelsen, som presenteras idag. Sambanden är viktiga att känna till för yrkesutövare inom såväl hälso- och sjukvården som socialtjänsten, för att personer i riskzonen lättare ska kunna identifieras och få hjälp.
Väntetiderna på akuten fortsätter att öka
Ny statistik från Socialstyrelsen visar att vistelsetiden för de patienter som söker vård på akutmottagningar fortsätter att öka. Förra året varade hälften av alla akutbesök längre än 4 timmar och 17 minuter, men det är stora skillnader mellan olika regioner och olika patientgrupper.
Väntetiderna på akuten fortsätter att öka
Ny statistik från Socialstyrelsen visar att vistelsetiden för de patienter som söker vård på akutmottagningar fortsätter att öka. Förra året varade hälften av alla akutbesök längre än 4 timmar och 17 minuter, men det är stora skillnader mellan olika regioner och olika patientgrupper.
Väntetiderna på akuten fortsätter att öka
Ny statistik från Socialstyrelsen visar att vistelsetiden för de patienter som söker vård på akutmottagningar fortsätter att öka. Förra året varade hälften av alla akutbesök längre än 4 timmar och 17 minuter, men det är stora skillnader mellan olika regioner och olika patientgrupper.
Det handlar om livet – ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention
Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har tillsammans med 24 andra myndigheter tagit fram ett förslag till en ny strategi för psykisk hälsa och suicidprevention, som nu överlämnas till regeringen. Den ska fungera som en gemensam plattform för hela samhällets arbete inom området de kommande tio åren, och stärka arbetet för en god psykisk hälsa i befolkningen.
Det handlar om livet – ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention
Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har tillsammans med 24 andra myndigheter tagit fram ett förslag till en ny strategi för psykisk hälsa och suicidprevention, som nu överlämnas till regeringen. Den ska fungera som en gemensam plattform för hela samhällets arbete inom området de kommande tio åren, och stärka arbetet för en god psykisk hälsa i befolkningen.
Det handlar om livet – ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention
Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har tillsammans med 24 andra myndigheter tagit fram ett förslag till en ny strategi för psykisk hälsa och suicidprevention, som nu överlämnas till regeringen. Den ska fungera som en gemensam plattform för hela samhällets arbete inom området de kommande tio åren, och stärka arbetet för en god psykisk hälsa i befolkningen.
Stora regionala skillnader i omställningen till god och nära vård
Det är stora skillnader i landet när det gäller arbetet mot god och nära vård. Bland annat handlar det om hur långt regionerna har nått kring målen om fast läkarkontakt liksom hur regioner och kommuner arbetar med hälsofrämjande arbete. Regionerna arbetar även på olika sätt med att stärka primärvården. Det visar Socialstyrelsens nya uppföljning av omställningen till god och nära vård.
Stora regionala skillnader i omställningen till god och nära vård
Det är stora skillnader i landet när det gäller arbetet mot god och nära vård. Bland annat handlar det om hur långt regionerna har nått kring målen om fast läkarkontakt liksom hur regioner och kommuner arbetar med hälsofrämjande arbete. Regionerna arbetar även på olika sätt med att stärka primärvården. Det visar Socialstyrelsens nya uppföljning av omställningen till god och nära vård.
Stora regionala skillnader i omställningen till god och nära vård
Det är stora skillnader i landet när det gäller arbetet mot god och nära vård. Bland annat handlar det om hur långt regionerna har nått kring målen om fast läkarkontakt liksom hur regioner och kommuner arbetar med hälsofrämjande arbete. Regionerna arbetar även på olika sätt med att stärka primärvården. Det visar Socialstyrelsens nya uppföljning av omställningen till god och nära vård.
Socialstyrelsen: Tvångsvården i landet är inte likvärdig
Det är stora skillnader mellan regionerna när det gäller hur många personer som får psykiatrisk tvångsvård. Även hur regionerna arbetar för att undvika att behöva använda tvångsvård skiljer sig. Patienter som tvångsvårdats får heller inte tillräckligt stöd efter utskrivning, vilket kan öka risken för återinläggning, självskador och suicid.
Socialstyrelsen: Tvångsvården i landet är inte likvärdig
Det är stora skillnader mellan regionerna när det gäller hur många personer som får psykiatrisk tvångsvård. Även hur regionerna arbetar för att undvika att behöva använda tvångsvård skiljer sig. Patienter som tvångsvårdats får heller inte tillräckligt stöd efter utskrivning, vilket kan öka risken för återinläggning, självskador och suicid.