Vårdnyheter
Här hittar du aktuella och relevanta nyheter från andra källor som berör forskning och vård. Nyheterna importeras automatiskt och uppdateras regelbundet för att ge dig den senaste informationen. Klicka på länkarna för att läsa mer hos respektive källa.
Drygt fyra av tio med ekonomiskt bistånd är i behov av långvarigt stöd
Antalet personer som fick långvarigt ekonomiskt bistånd fortsatte att öka under pandemiåret 2020. Men trots att arbetslösheten tog fart var det färre totalt som fick ekonomiskt bistånd. Även under innevarande år har antalet biståndstagare minskat, visar ett faktablad från Socialstyrelsen.
Pandemin har förstärkt vårdens tidigare utmaningar
Ojämlikheter i vård och hälsa, köer och personalbrist – flera av hälso- och sjukvårdens tidigare utmaningar har förstärkts under pandemin. Samtidigt har covid-19 bidragit till lärdomar och nya arbetssätt som kan användas för att möta utmaningarna. Det visar Socialstyrelsens nationella lägesbild över uppdämda vårdbehov.
Vanligt med klimakteriebesvär – men information och kunskap brister
Nästan alla kvinnor upplever någon form av besvär i samband med klimakteriet - till exempel hade sex av tio haft måttliga eller svåra besvär av värmevallningar och svettningar. Det visar en ny enkätundersökning som Socialstyrelsen genomfört bland 2 000 kvinnor.
Samtidigt svarade en tredjedel av kvinnorna att de var helt oförberedda på att komma i klimakteriet och få besvär. Även vården uppger behov av mer vägledning.
Färre inlagda på sjukhus för skador – men antalet som vårdas för cykelolyckor ökar
Fallolyckorna fortsätter att dominera bland dem som läggs in på sjukhus på grund av skador. Cykelolyckor tillhör de olyckor som ökar mest till antalet, visar ett faktablad från Socialstyrelsen.
Flera nyheter när riktlinjer för tandvård presenteras
De nya nationella riktlinjerna för tandvård utökas med rekommendationer för två grupper, barn samt personer som behöver särskilt stöd på grund av skörhet eller en funktionsnedsättning. Tandvården behöver satsa mer på att förebygga sjukdomar, och patienter med hög risk för dålig munhälsa bör kallas oftare till undersökning än de som har låg risk. Tandvården behöver även samverka mer med övrig hälso- och sjukvård, barnhälsovård, skola och socialtjänst. Det är några av nyheterna i de nationella riktlinjerna för tandvård som Socialstyrelsen presenterar idag.
Fler åtgärder behövs för att förebygga hemlöshet
Kunskapsstöd för uppsökande arbete, riktade statsbidrag till Bostad först-verksamhet och nytt metodstöd för bättre samverkan mellan socialtjänst och samhällsplanering i kommunerna. Det är några av de åtgärder som Socialstyrelsen ser behov av i en ny rapport för att förebygga och motverka hemlöshet.
Minskat antal patienter på sjukhus under pandemin
Färre lades in på sjukhus i Sverige i fjol. Antalet inskrivna patienter uppgick till närmare 819 000, en minskning med 6 procent jämfört med 2019. Av dem som vårdades hade 30 500 patienter covid-19, visar ett faktablad från Socialstyrelsen.
Ökad patientsäkerhet inom flera områden – men fortsatt utveckling behövs
Det finns flera faktorer som pekar på en förbättrad patientsäkerhet inom vården, det visar en ny uppföljning från Socialstyrelsen som utgått från den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet. Samtidigt visar rapporten på områden där utvecklingen behöver förstärkas.
13 000 fick yrkeslegitimation i fjol – fyra av tio var sjuksköterskor
Antalet yrkeslegitimationer fortsätter att öka. Under 2020 utfärdade Socialstyrelsen närmare 13 000 legitimationer varav merparten till kvinnor. Sjuksköterskor följt av läkare och hälso- och sjukvårdskuratorer var de vanligaste yrkena, visar en ny rapport.
Komplext uppdrag för chefer inom äldreomsorgen visar ny kartläggning
Ansvar för många medarbetare, höga krav och otydliga mål. Det är några av utmaningarna som första linjens chefer inom äldreomsorgen har att hantera. Men trots tuffa villkor tycker majoriteten att arbetet är meningsfullt och få byter arbetsuppgifter, enligt en kartläggning av Socialstyrelsen.
Omställningen till en mer nära vård har påverkats av pandemin
Det fleråriga arbetet med omställningen av hälso- och sjukvården till en mer nära vård har både bromsats upp och skyndats på under 2020. Covid-19 har satt viss utveckling på vänt. Samtidigt har pandemin drivit på införandet av digitala och mobila arbetssätt som för vården närmare patienterna. Även samarbetet mellan regioner och kommuner har ökat. Det visar en uppföljning Socialstyrelsen gjort.
Indragna aktiviteter har bidragit till ökad psykisk ohälsa bland personer med funktionsnedsättning
Indraget stöd, ökad isolering och psykisk ohälsa. En rapport från Socialstyrelsen visar att pandemin slagit hårt mot personer som har insatser enligt LSS, lagen om stöd och service.
Personal och skyddsutrustning största merkostnaderna för regioner och kommuner under pandemin
Socialstyrelsen betalade 18,5 miljarder till kommuner och regioner under 2020 som kompensation för merkostnader under pandemin. Två tredjedelar gick till regionerna och resten till kommunerna. Störst utgifter hade de för personal och skyddsutrustning, visar en uppföljning.
Flest postcovidpatienter inom primärvården – kvinnorna i majoritet
Majoriteten av dem som får diagnosen postcovid inom primärvården är kvinnor medan det finns en liten övervikt av män i den specialiserade vården. Flest patienter med postcovid inom primärvården har Region Uppsala, visar en kartläggning av Socialstyrelsen.
Färre fick ekonomiskt bistånd förra året
För femte året i följd minskade antalet hushåll i Sverige som får ekonomiskt bistånd. Drygt 198 000 hushåll erhöll ekonomiskt stöd förra året vilket är det lägsta antal som noterats sedan 2011. Den totala summan som betalades ut under 2020, närmare 12 miljarder kronor, ökade något jämfört med föregående år vilket delvis förklaras av att fler hushåll fick stöd under längre tid.
Stor minskning av patienter som fått vård enligt nationella riktlinjer under pandemin
Under pandemin har betydligt färre patienter än tidigare fått vårdinsatser som rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Särskilt har vården till personer med kroniska sjukdomar som astma och KOL, demens samt diabetes påverkats. Samtidigt har exempelvis hjärtsjukvården i stora delar kunnat följa riktlinjerna som tidigare, enligt en ny utvärdering.
Pandemin orsakade överdödlighet 2020 – vissa utrikesfödda mer drabbade
Covid-19 bidrog till att drygt 7 000 fler dog i Sverige i fjol jämfört med åren 2015-2019. Sjukdomen slog extra hårt mot vissa grupper av utrikesfödda, visar Socialstyrelsens dödsorsaksstatistik för 2020.
Fortsatt ökad förskrivning av adhd-läkemedel efter att fler diagnostiserats
I takt med att allt fler vuxna och barn får diagnosen adhd ökar även förskrivningen av adhd-läkemedel. Över 146 000 svenskar hämtade ut minst ett recept under 2020, att jämföra med drygt 130 000 året innan. Det visar ett faktablad från Socialstyrelsen.
Tydlig pandemieffekt på digitaliseringen i kommunerna
Pandemin har snabbat på den digitala utvecklingen i samhället, och det syns även tydligt inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården. Det gäller inte minst äldreomsorgen där användningen av digital kommunikation och tekniska hjälpmedel har ökat. Det visar en ny rapport från Socialstyrelsen.
Färre operationer och längre väntetider under pandemins första och andra våg
Antalet genomförda operationer minskade med en femtedel mellan mars 2020 och januari 2021, jämfört med samma period ett år tidigare. Samtidigt har de som väntar på en operation längre än vårdgarantins 90 dagar ökat – i januari i år gällde det omkring hälften av de väntande. Det visar Socialstyrelsens analys av besök, behandlingar och väntetider under covid-19-pandemins första och andra våg.
Kostnadsfria preventivmedel en av förklaringarna till att aborterna minskar
Aborterna i Sverige fortsätter att minska, framför allt bland tonåringar. Totalt uppgick antalet aborter till närmare 34 600 under 2020, vilket var cirka 1 500 färre än året innan. Majoriteten var medicinska aborter, visar ny statistik från Socialstyrelsen.
#59 Hur avslöjar man en konspirationsteori?
Konspirationsteorier har blivit allt vanligare i världen och man förundras över att människor verkligen kan tro på vissa av dessa teorier. Varje större kris har dessutom blivit grogrund för uppkomsten av nya konspirationsteorier. Idéhistoriker Andreas Önnerfors, vid Uppsala universitet, forskar om att förstå hur dessa teorier uppkommer och hur man kan avslöja en konspirationsteori.
Naloxon och sprututbyten nu i nästan alla regioner
För att minska skador och död till följd av narkotika har de allra flesta regionerna, men inte alla, nu infört sprututbyten och en systematisk förskrivning av naloxon, som häver opioidöverdoser. Det visar en ny uppföljning som Socialstyrelsen gjort.
Behovet av multiprofessionella insatser lyfts fram i nytt kunskapsstöd om postcovid
Se till att det finns rutiner för ett strukturerat omhändertagande och ge patienter med komplexa symtom multiprofessionella insatser. Det är några av rekommendationerna i Socialstyrelsens nya kunskapsstöd till hälso- och sjukvården för vård av patienter med postcovid.
#58 Framtidens diabetesbehandling
I år är det 100 år sedan insulinet upptäcktes vilket innebar att diabetes inte längre ledde till en säker död utan kunde behandlas. Idag ökar antalet diabetiker i hela världen och det pågår forskning om nya framtida behandlingsformer. Kanske kommer sjukdomen en dag att kunna botas, berättar Per-Ola Carlsson, professor i medicinsk cellbiologi och föreståndare vid Uppsala diabetescentrum.
Läs en transkribering av avsnittet