Trycksår

Trycksår – Förebygg och behandla effektivt

Trycksår, även kallade decubitus sår eller sårskador, uppstår när långvarigt tryck mot huden och den underliggande vävnaden påverkar blodcirkulationen och orsakar skada. Dessa sår är vanliga hos personer som är sängliggande eller rullstolsburna och kan vara både smärtsamma och allvarliga om de inte behandlas i tid.

Vad är trycksår?

Trycksår är skador på huden och underliggande vävnad som orsakas av långvarigt tryck, skjuvning eller friktion. De uppstår oftast på områden där huden ligger nära benet, till exempel:

• Höfter
• Sittbensknölar
• Hälar
• Svanskotan

Trycket stör blodflödet till vävnaderna, vilket leder till syre- och näringsbrist och så småningom vävnadsskada.

Riskfaktorer för trycksår

• Nedsatt rörlighet: Patienter som är sängliggande eller rullstolsburna.
• Nedsatt känsel: Personer med neurologiska sjukdomar som inte märker av obehag.
• Fukt: Svett, urin eller avföring som kan irritera huden.
• Bristfällig näring: Undernäring eller uttorkning försvagar huden.
• Ålder: Äldre personer har tunnare och mer skör hud.

Förebyggande åtgärder

1. Positionering och rörlighet
   • Ändra patientens position regelbundet för att minska trycket på utsatta områden. Rekommenderad frekvens är minst varannan timme för sängliggande patienter.
2. Tryckavlastande hjälpmedel
   • Använd specialmadrasser, kuddar och sittdynor som minskar tryckbelastningen.
3. Hudvård
   • Håll huden ren och torr. Applicera skyddande krämer på utsatta områden för att minska risken för irritation.
4. Näring och vätska
   • Se till att patienten får tillräckligt med protein, vitaminer och vätska för att stödja hudens återhämtning och styrka.
5. Riskbedömning
   • Utför regelbundna riskbedömningar med hjälp av verktyg som Norton-skalan eller Braden-skalan.

Behandling av trycksår

Behandlingens mål är att främja läkning, förebygga infektion och lindra smärta. Här är några viktiga steg:

• Rengöring av såret: Skonsam rengöring med saltlösning eller sterilt vatten för att avlägsna död vävnad och bakterier.
• Såromläggning: Använd moderna förband som skapar en fuktig miljö för att påskynda läkning. Exempel inkluderar hydrogel-, skum- eller alginatförband.
• Avlastning: Fortsatt tryckavlastning med hjälpmedel och positionering.
• Smärtlindring: Lokalbedövning eller smärtstillande medel vid behov.
• Antibiotika: Vid tecken på infektion, som rodnad, svullnad eller illaluktande vätska.

Klassificering av trycksår

Trycksår delas in i fyra kategorier beroende på djup och omfattning:

1. Kategori 1: Intakt hud med rodnad som inte bleknar vid tryck.
2. Kategori 2: Delhudsskada som yttrar sig som en öppen blåsa eller ett ytligt sår.
3. Kategori 3: Fullhudsskada där fettvävnad kan vara synlig.
4. Kategori 4: Djup skada som sträcker sig till muskler, senor eller ben.

Var uppmärksam på patientens behov

Trycksår påverkar inte bara huden utan även patientens välbefinnande. Regelbunden kommunikation och en personcentrerad vårdplan är avgörande för att förbättra både hälsa och livskvalitet.